Trött på...

... skit som skiter sig
... att inte veta varför skiten skiter sig
... mig själv som inte vet varför skiten skiter sig
... att känna mig som skit för att jag inte vet varför skiten skiter sig

Och jäkligt trött på skit i största allmänhet! Vill göra som katten, kura ihop mig på soffan och stirra in i väggen.

När är måndag en bra dag?

Likgiltighet är världens hämnd på de medelmåttiga.
                    - Oscar Wilde

När jag gör så gör jag fel. När jag inte gör så borde jag gjort. Hur fasen ska jag få det att bli bra igen?

Häpp, häpp! Det hände igen

Rom brändes inte på en dag.
                     - Douglas Adams

Alltså, hur lyckas jag? Det hände igen ikväll. Så fort jag vågar glänta på mitt hjärta för någon så har personen ifråga redan flyttat på sig och hittat nåt annat, mer intressant. Jäkla skit! Om det åtminstone avbröts nån gång av att det gick tillräckligt bra vid något tillfälle för att det skulle bli något mer än en flirt. Men nej,  varenda gång slutar det på det här sättet. Eller så går det inte alls, ömsesidigt, det alternativet finns också...

Om jag inte var förkyld och trött skulle jag gått runt i lägenheten hela kvällen och svurit och sparkat och slagit på alla mina stackars kuddar. Så frustrerande är det. Det gör inte så ont, men svider, det gör det.

Om någon vet vad jag gör för fel, vänligen meddela mig omedelbums. Jag börjar allvarligt tröttna på det här.

Kram på alla er med mer lyckade kärlelsliv!

Lugn och Ro => Sjuk...

Kraaaax!
                    - Kiseloxid

Sådär ja. Då var det dags igen. Nolle-p är över, saker och ting har börjat lugna ner sig. Tjoff! Då blir jag sjuk. Såklart. Är det inte typiskt egentligen? Att man kan lyckas hålla sig undan från att bli sjuk när man har sjukt mycket att göra, men sedan så fort man kan andas ut åker man på världens förkylning. Har inte tid nu heller ju! Bah! Det är som om att förkylningen bara väntar på att man ska dra en lättnadens suck och sedan anfaller den. BLÄ!

En annan jobbig sak med att nollningen är över, är att man har en massa tid att tänka på saker och ting nu. Hur gör man för att låta bli att börja övertänka saker igen?

Borde få en Oscar...

Livet är en serie kriser avbrutna av korta perioder av självbedrägeri.
                    - Richard Rosen

Det här var ingen vidare dag alltså. Stora bragden är att jag kom ur sängen och stannade uppe, eller nere... beroende på hur man ser det.

Till och med mina shorts är emot mig! De bara halkar ner ju...

Borde få en Oscar också. Inte en chans att han märkte något igår. Kiseloxid är för bra på det här.  : (
Jäklar vad ont det gjorde att inte låtsas om någonting.

På ett sätt vill jag bara packa en väska och dra. På ett annat sätt vill jag stanna och fortsätta försöka.


Needs a real hug sooo bad!

You can observe a lot just by watching.
                                      - Yogi Berra


Kiseloxid är nära sin bristningsgräns. Hur gör man för att hålla ihop sig och inte gå sönder efter en helvetesvecka?  Samtidigt som man vet att nästa kommer bli precis lika jobbig...

Känns lite halvtaskigt att en enda svarar med kram på msn när man som personligt meddelande har samma text som i det här inläggets rubrik... Och han kan inte ens ge en riktig kram eftersom han är många mil bort. Du är ändå underbar A!

Ligga på soffan och gråta hjälper dock, blev en hel halvtimme... Har inte gråtit så mycket och länge på mer än två år. Det kändes befriande.

::edit:: Okej, nu har två personer skickat kram... Men det är 18 online! ::/edit::


Ego, depp och saknad - ye be warn'd (plus svordomar)

Det finns saker som är så djupt personliga att de bara kan avslöjas för främlingar.
                                                        - Richard Rodriguez

Kvällen blev inte alls som jag tänkt mig, blev konstig i början och trist i slutet. Vi gick från utestället före ett. Mest för att de andra dumpade partyhumöret i något mörkt hörn...

Bästa dansgolvet var inte öppet heller, blev trångt och inga lampor hade de så mörkt som fan var det.

Saknar mina riktiga vänner, de som ger en energi, inte tar. De som man vet att de finns där för en, som alltid släpper in en, som alltid får en att känna sig inom gemenskapen. Som man alltid har kul med! Som även när man gör tråkiga saker inte får en att känna att man slösat tid och kunnat göra nåt annat!

Jag saknar värmen som finns med dem, glädjen, tilliten, att de finns där, att jag kan prata med dem om allt. Men jag saknar framförallt kontakten jag haft med dem, de är långt borta nu, går vidare med sina liv. Jag går också, men det vete fan om jag kommer nån vart alltså... A! Jag saknar dig som fan!

RSS 2.0