Mus-i-burk & Kramande Valrossar
haha igen :p
du e galen
- A. N.
Stress är inte bra har jag upptäckt. Man får ont i hela kroppen och kan få läskiga anfall när man förlorar synen för en god stund och det bara tjuter i öronen. Kallsvettig blir man också. Så hörrni, låt bli att stressa. Gör som valrossar istället. Kramas. Det är mycket, mycket bättre. Trevligare och mysigare också.
Är i Le Tokstad ett par dagar för att varva ner och hitta energin igen. Mår redan bättre. Även om det är en märklig upplevelse att igen väga lika mycket som under det första året på gymnasiet.
Och Tokstan har verkligen förtjänat sitt namn. Satt i soffan igår kväll och hade det rätt lugnt och skönt när mamma plötsligt häver ur sig ett tjut i köket. "Uaaaah! Råttan!" Sen kom hon utskuttande till vardagsrummet med händerna för ansiktet och for snabbt upp i soffan. Av med tofflorna, upp med fötterna. Måttade med händerna hur stor "råttan" var. Jag fnissade. Pappa fnissade. Det gjorde han inte sen kan jag säga. För det var han och brorsan som sedan fick ägna ett bra tag åt att jaga skogsmus i köket...
Söt var den, men trist att de ska envisas att komma inomhus. Och nej, den var inte lika stor som min mamma måttade heller.
du e galen
- A. N.
Stress är inte bra har jag upptäckt. Man får ont i hela kroppen och kan få läskiga anfall när man förlorar synen för en god stund och det bara tjuter i öronen. Kallsvettig blir man också. Så hörrni, låt bli att stressa. Gör som valrossar istället. Kramas. Det är mycket, mycket bättre. Trevligare och mysigare också.
Är i Le Tokstad ett par dagar för att varva ner och hitta energin igen. Mår redan bättre. Även om det är en märklig upplevelse att igen väga lika mycket som under det första året på gymnasiet.
Och Tokstan har verkligen förtjänat sitt namn. Satt i soffan igår kväll och hade det rätt lugnt och skönt när mamma plötsligt häver ur sig ett tjut i köket. "Uaaaah! Råttan!" Sen kom hon utskuttande till vardagsrummet med händerna för ansiktet och for snabbt upp i soffan. Av med tofflorna, upp med fötterna. Måttade med händerna hur stor "råttan" var. Jag fnissade. Pappa fnissade. Det gjorde han inte sen kan jag säga. För det var han och brorsan som sedan fick ägna ett bra tag åt att jaga skogsmus i köket...
Söt var den, men trist att de ska envisas att komma inomhus. Och nej, den var inte lika stor som min mamma måttade heller.
Kommentarer
Trackback