Söndag, söndag, kära söndag
- Elizabeth Taylor, 1982
Det känns allt lite märkligt. Nolle-P är över för i år och imorgon börjar skolan på allvar igen. Eller... allvar och allvar, vi har två föreläsningar och ett handledningstillfälle på hela veckan... Känns väldigt slappt i jämförelse med hur intensiva dessa två veckor av nollning varit. Men himmel vad roligt det har varit! Även om det kanske har varit lite jobbigt med allt ansvar...
Apropå jobbigt, kom till utestället igår kväll, rotade i väskan efter biljett och leg, frågade nåt i stil med vilket vakten ville se, hörde ett: 'hej Annika', tittade upp och fick lite av en chock. Där stod S och var vakt för kvällen! Shit! Hade ju hoppats att han var helt ute ur mitt liv vid det här laget... Blä. Gjorde mitt bästa för att undvika honom resten av kvällen men lyckades såklart pricka in att gå hem när han stod i den dörren... Tjoflöjt!
Sen var förstås P där också, såklart. Jag tror jag är för snäll, de fattar inte att inte ragga på mig... P jobbar dessutom i samma pub... Härligt! Komplicerat är Livets Krydda...
I slutet av veckan bär det av mot Tokstan igen! Jag kommer snart moffa!
En lysande riddare på sätt och vis
- Winston Churchill
Hah, tänka sig, gårdagen blev inte helt katastrof. Slutade till och med ganska bra. Måste säga att jag tycker att Internet är både en välsignelse och en förbannelse. Man får se det positivt. Men vem kunde tro att det fanns riddare på Helgon? Och att riddare dessutom kan vara riktigt intressanta? Jag vet inte vad du heter men du lyste upp min kväll.
Där ser man, när man minst anar det händer det något som överraskar en. Om man skulle ta och göra något vettigt? Typ handla mat kanske...
En dag i sänder
- Anthony Trollope
Tack och lov för vänner som ser till att man inte deppar ihop. Tack prinsessan! Fast det kommer ta tid innan jag slutar vara arg på mig själv. Är man arg på någon annan kan man alltid gå därifrån, men sig själv får man allt dras med.
Har besökt Halvars glass här i Norrköping idag. Gott med glass när det är så varmt ute. Nästa gång byter jag byxor och skippar de långa svarta... Det blev lite väl varmt trots skuggan och brisen.
Fick in en fjäril i lägenheten imorse och insåg att vad som än händer kommer världen vara full av under. Inte alla är stora. Det är bara att öppna ögonen och se.
En helt vanlig jävla onsdag
- The Beatles, Help!
Åh, är en ont-i-ryggen-dag så Kiseloxid är oerhört sexig med en tjock halsduk lindad runt sig och en vetevärmare under det. Finns det fler därute i Internetrymden som också vägrar värktabletter ända tills man i princip ligger på golvet och i kramp väser fram att det kanske är dags att ta en? Tack och lov att det finns vetevärmare!
Blev kallad vacker för första gången idag också. Sånt är trevligt och värmer. Man borde vara mer frikostig med komplimanger, inte sant? Bara ett par få ord kan lysa upp en annars ganska taskig dag. : )
Du är en pärla, bara så att du vet.
Full fart i mjukisbyxor!
- Barbara Jordan
Mjukisbyxor är frihet! : )
Mjukt och gosigt, bekvämt och praktiskt. Fast när det gäller värme vinner mitt duntäcke. Åtminstone om jag är själv...
Rent hypotetiskt, en fråga: Om man tvättar 2 maskiner tvätt dag 1, fyra maskiner dag 2 och skulle kunna tvätta lika mycket till dag 3, har man då för mycket kläder? Rent teoretiskt alltså... Inte för att det skulle finnas någon som helst sann historia bakom det... Eller lavinrisk i garderoben... bara... teoretiskt... typ...nästan...
Gack!
Vi har alltid tillräckligt med tid om vi bara använder den rätt.
- Johann Wolfgang von Goethe
Gack! Jag spillde mjölk över halva bordet och golvet idag. Känns det som åtminstone... Lite överdriver jag. Tur man kan tvätta trasmattor, fasen vad det skulle börja lukta annars. Tur också att man är så pass lat att man inte plockat undan vaxduken man har som målarskydd. Kiseloxid är visst ett litet klantarsel...
Får man känna sig lite populär om man loggar in på ett community och har fyra nya gästboksinlägg? Och får ett till den lilla stunden man är inloggad? Jag kan i vilket fall inte låta bli, för jag var ju trots allt inloggad igår också dessutom. :)
Att ha cykel i denna stad är synnerligen bekvämt. Fort går det och man kan handla mer mat när man slipper bära allt i händerna.
Och det här var en synnerligen intressant blogg...
Tjoflöjt på er!
Och fiskmåsar ropar utanför mitt fönster
Mitt brandlarm fick hicka idag... Aj vad den kan låta! Så nu måste jag skaffa nytt batteri till den.
Kånkat stol uppför stegen har man gjort också. Tänk om man varit lite längre?
Tur man är envis istället.
Nej, tänk om man skulle ta och skriva det där brevet... Man måste ta hand om de släktingar man har kvar!
Kram på er!
Tiden går inte, den springer!
- Mel C, Northern Star
Och så var det snart dags att lämna stan igen för en tur till Tokstan. Då slipper jag laga mat igen! :)
Kan någon tala om för Kiseloxid varför det bara är killar på Helgon.net som säger hej till henne? Och varför majoriteten snabbt ska ha tag i hennes msn? Kiseloxid är konfunderad... Är de sexgalningar hela bunten eller vad?? Nästan värt en undersökning...
Smink är roligt också har jag upptäckt. Kladdet blir ju som värsta paletten och ansiktet en målarduk. Hur vild får man vara tro?
Tänk om man kanske skulle laga mat i alla fall idag...
Aargh!! Chokladglass!
- kylskåpsmagnet
Alltså, Kiseloxid har satt i sig en halvliter chokladglass, nu ikväll, helt själv.
Alltså, vem FAN har böjt mitt cykellyse?! Jävla vandaler... snott min cykelkorg har de också...
Alltså... hur kan man sakna nåt så litet så mycket? Ge tillbaka min dunboll!
En liten fundering...
- Stanislaw Jercy Lec
Varför förstör folk för varandra hela tiden?
De hejar på ett lag men likt förbannat så slåss de, hoppar på motståndarnas fans, attackerar domare, spelare, åskådare, väktare, poliser och/eller varandra. Varför? Det är fan inte att visa sitt stöd för "sitt" lag. Snarare undergräver de sitt lags rykte, status och möjligheter. Det enda som händer är att andra ser laget som "laget med de hemska fansen". Laget som man inte kan spela mot för det blir bara påhopp, skador och skandaler. Jag skulle vilja veta varför fans blir så kallade huliganer... Ja, jag har reagerat på matchen mellan Sverige och Danmark...
Otrogna jävlar finns det också. Varför? Jag vet att det finns historier om folk som varit otrogna, insett att den de är tillsammans med är det bästa de har och sen levt lyckliga i relationen. Men jag har ändå så svårt att förstå varför man är villig att förstöra det man har för något annat. Varför måste vi människor jämt uppleva en massa erfarenheter själva innan vi kan se vad det är vi vill ha? Är man med någon man tycker om så är det väl lika bra att köra på? Kan man inte sluta tänka 'är den här personen rätt för mig?' och istället tänka tvärtom, 'vill jag vara utan den här personen?', 'hur skulle det vara om jag INTE var tillsammans med den här personen?'. Kan inte det räcka?
Så, varför förstör folk för varandra? Jag har funderat och funderat på det riktigt länge men jag kommer inte fram till något ordentligt svar. Kanske för att det inte finns något svar... Men det gör ju ont för den som något förstörs för... Så hur jävla svårt kan det vara att tänka till lite över följderna för det man gör?!
Ett stycke torsdag
- Georg Elliot
Den där känslan som infinner sig, när saker slutar krångla och börjar reda upp sig. När de saker som är kvar att göra redan har en lösning, man vet hur man ska hantera dem. Den känslan är underbar! Man blir lugn och harmonisk. Det kommer ordna sig alltihopa, man kan se slutet på det jobbiga. Kiseloxid är månne trött, men på härligt humör!
Snart kan jag njuta av sommarlovet på riktigt!
Affection withdrawal
- Jules Renard
Kramsjuk så in i norden! Jag vill kramas! Jag vill ha någon att krypa upp i soffan bredvid! Jag vill vakna på morgonen av en annan anledning än plugg! Grr! Ibland är nackdelarna med singellivet mer påtagliga än fördelarna...
Något annat som jag upptäckt är att när inkorgen för mail har nått en viss storlek, då är det fruktansvärt frustrerande att sitta och tömma den. HUR kan jag ha över 300 mail kvar trots att jag tagit bort över 10 Mb?!