Kiseloxid

När en bok och ett huvud stöter ihop och det låter ihåligt, är det inte säkert att det är bokens fel.
                        - Georg Christoph Lichtenberg

Det har snöat i princip hela dagen, på vissa ställen ligger snön säkert 3 dm djup. När Kiseloxid äntligen tagit sig innanför hemmets tjocka dörr var byxorna blöta upp till knäna. Halsduken och hatten ska vi inte prata om ens...

Imorgon kommer mams på besök! Som jag längtar, det har hunnit bli alldeles för länge sen jag träffade familjen. Så blir det dock när man är en upptagen kvinna. Nu ska Kiseloxid försöka ge sig i kast med tryckerivärlden igen och välja papper. (Varför berättar ingen i förväg hur svårt det är att hitta rätt papper??)

Bara det blir jävligt snyggt alltså.
                   - TR, ansvarig på min praktikplats

Japp, ovanstående citat är ett av väldigt få krav jag har från min uppdragsgivare under praktiken jag är ute på just nu och två veckor framåt. Jag har lite ångest faktiskt. Jag kommer visserligen jobba stenhårt på det, men tänk om det ändå inte blir bra? Blir som de förväntat sig? Det ÄR lite läskigt att vara ute i verkligheten alldeles själv för första gången och alla tänker att man kan en massa, massa.

Det är tur att det samtidigt är väldigt givande, spännande och roligt. Träffa nya människor, testa sina vingar, få göra något "på riktigt". Nu får alla hålla tummarna för att Kiseloxid får en snilleblixt som kommer göra succé!

Riddaren kastade sig på sin häst och red våldsamt iväg åt alla håll.
                        - Stephen Leacock

Känner mig nostalgisk. Bråkade med stereon tidigare idag och testade bland annat gamla kassettband. Så fort de första tonerna strömmade ur högtalarna... Japp, då var man tillbaka i sitt gamla rum, bland gosedjur och Barbierdockor och en svart bandspelare. Mindes hur jag satt och sjöng med i låtarna, bytte sidor på banden, det randiga överkastet i brunt och orange, spegelskåpet, legobitarna och utklädningskläderna.

Nu vill jag gunga...

Och kan konstatera att båda högtalarna till stereon visst fungerar. Bara inte i CD-läget...

- Du måste väl ändå ha hört talas om Hamlet?
- Du vet, jag träffar så mycket folk.
                         Kathrine Hepburn och Eva Arden

Puh! Plockade upp den sista Harry Potter-boken igår vid tre på eftermiddagen och lade inte ner den förrän jag läst hela 12 timmar senare. Det gick inte att lägga ner den! Jag tänker inte slänga ut några spoilers här för dem som är som jag och dragit sig för att läsa den. Men jag måste säga den var värd att läsa, även om vissa delar fick mig att klia mig i huvudet och undra lite.

Hade glömt hur kul det är att läsa en bra bok första gången. Hur underbart det är att förlora sig i fantasin och kunna sitta på soffan och vara långt, långt borta. Livet har varit rätt fullt och stressigt senaste året och det var så skönt att kunna gå tillbaka till nåt jag alltid älskat att göra men inte haft tid med. Vill aldig mer glömma bort att läsa för ingen annan orsak än för att boken är bra.

Jag saknade att läsa...

Oralsex finns! Men inte snopp...
- A.A. när vi undersökte vilka ord som finns i T9-ordlistor.

... en blogg som uppdaterades....
Jo, lite dåligt samvete har man väl för att man inte skriver så mycket, särskilt på sistone. Kan bara säga att det har varit extremt mycket annat att göra och tänka på än denna blogg.

Ett grupparbete har Kiseloxid hunnit med sen sist, ett väldigt nervöst möte om en praktikplats (gah! Kiseloxid måste vara sämst på att följa vägbeskrivningar!), handla lite onödigt och gjort bort mig ett par tre gånger. Och en massa annat som jag inte kommer på just nu.

Idag är man aningen hes och kraxar... Var fest igår på kårhuset med 90-talstema! Hur kul som helst, vissa var alldeles tokigt utklädda och musiken gjorde att det kändes som mellanstadiedisco. Helt underbart! Smolken i bägaren måste vara slasket som kom ner på kvällen... Alla var blöta om fötterna när vi väl kom fram till utestället. Så ironiskt med i princip ingen snö på hela vintern, sen kommer det en hel den första mars... Bah säger jag! BAH! Skulle förstås tagit mina grova, gröna gummistövlar... Det hade varit SÅ vackert till resten av kläderna jag hade på mig! Jag lovar!

*ehem*

Ummäh... ummäh...
                    - föreläsare

Idag hade Kiseloxid redovisning av en argumenterande presentation. Frågar du mig så gick det rätt bra trots allt. Kursen i retorik denna läsperiod var och är fortfarande riktigt underbar. (En föreläsning bara som varit mindre bra hittills!)

Fick en mycket  trevlig kommentar förra gången Kiseloxid redovisade också, då en informerande presentation. Suger fortfarande på den kommentaren som på en karamell. Kul att den dessutom kom så oväntat, från ett rätt överraskande håll till råga på allt. Det är ju alltid kul att få höra att man gjort något bra. Inte sant?

Så Kiseloxid har använt sina redovisningstillfällen till att försöka övertala andra att tycka som hon själv när det gäller kärnkraft, organdonationer och om hur man tänker positivt och optimistiskt. Bra konstruktiv kritik fick vi dessutom allihopa. Guldstjärna i kanten till lärare M! Fantastiskt med kritik man faktiskt kan använda sig av.

Såhär i efterhand kan vi dock konstatera att Kiseloxid har en mycket oretorisk keps...

Det finns en sedan länge allmänt utbredd uppfattning i England om att detta att göra en smörgås intressant, attraktiv eller på något sätt angenäm att äta, är något syndigt som bara utlänningar ägnar sig åt.
                    - Douglas Adams

SMÖRGÅSAR FOR THE WORLD!

Ja, Kiseloxid gillar då smörgåsar. Mm, ost och skinkbaguette, eller köttbullar och rödbetssallad kanske. Åh, åh! Eller ost och tomat kryddat med Aromat! Mumsigt värre!

Annars går dagarna på som vanligt, fort och fulla. Hade en diskussion mitt i lördagsnatten som var riktigt trevlig. Ämnet? Kärnkraft. Förstår inte varför det ska vara så svårt ibland att få till en riktigt bra diskussion. Man behöver inte komma fram till nåt, övertyga nån om att man har rätt eller liknande. Det är ju själva diskuterandet som är det roliga...

Är det någon mer än jag som allvarligt stör sig på att Kina försöker lägga sig i den svenska yttrandefriheten?
http://www.corren.se/archive/2008/1/25/jk8bec9vpgo8duk.xml

Sätt dig ner en stund tills brådskan gått över!
                   - Med Glädje!, Gunnel & Kjell Swärd, Pedagogförlaget

Vissa dagar startar på botten, vinglar sig fram genom timmarna. Kravlar på knäna ena stunden för att i nästa trippa på tå bland molnen. Det gäller att alltid försöka se det positiva i saker och ting.

En fryspizza är rena skatten när man inte orkar laga mat.

Ett mail från en viss farbror T kan också få en att dra på smilbanden. Han konstaterade mycket enkelt:
"Inte kan man väl under pågående bostadskris i USA ha en president som heter Barack?"

Livet är för kort för att vara rädd.
- Kiseloxid

Vilken sorts lögnare är den värsta sorten? Den som alltid avslöjas? Eller den som aldrig avslöjas?

Ja, jag vet att de är två extremer satta mot varandra, men allt är inte grått jämt.

In vino veritas, in aqua sanitas
                   - Latinskt/Romerskt ordspråk

Var personalfest igår med puben. Hur trevligt som helst! Man kan inte annat än tycka om filurerna som jobbar där, jag är glad att jag får vara med. Det var kul att lyssna på folk, livliga diskussioner uppstod i tävlingarna och anekdoter från mässor berättades. Och så dracks det öl, såklart. Till och med Kiseloxid var med på noterna. Fast jag är nog en av få som inte lider kopparslagare denna dag. Som P informerade oss om på natten: han var full som en kastrull. Fem gånger på en kvart upplyste han oss. Sen blev P upplyst tre gånger på fem minuter av M att P var full som en kastrull. P höll med. Sen spöade Z honom i armbrytning.

Man kanske skulle kunna tro att en personalfest för pubpersonal bestående av killar i stor majoritet (3 av 16 var tjejer igår) kunde ta en väldigt macho vändning, men jag kan försäkra alla om att samtalsämnena virvlade mellan gardinmönster, whiskeysorter, slipsknutar och mönster, ölsorter, kroppsfixering, feminism och en hel del massa annat. Det är nästan så man blir lite kär i dem allihop. En härlig lördag var det i alla fall.

Och nu är det första advent... Kanske man skulle ta och plocka ner pyntet och skaffa lite stämning?

Ne omittas solum ambulantem
                    - Latinskt/Romerskt ordspråk

För översättning av latinet jag lagt upp; http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_latinska_ordspr%C3%A5k_och_tales%C3%A4tt

Hur gör man för att sluta vara rädd för vad som kan hända? Hur gör man för att våga?

Ille dolet vere, qui sine teste dolet
                     - Latinskt/ Romerskt talesätt

Förlåt att jag är så osäker, förlåt att jag är så oerfaren. Förlåt för att jag inte vet, eller kan, eller förstår. Jag kan inte läsa dig, det gör mig förvirrad. För mig är du ett stort mysterium och jag vet inte om jag vågar ta reda på mer. Om du ens vill att jag ska ta reda på mer.

Tankarna snurrar tillbaka till detsamma som fick mig att berätta. Det uppgivna konstaterandet i mitt undermedvetna, som till slut letade sig upp och fick ord. Krossa mitt hjärta nån gång då så jag kan gå vidare.

...ärligt talat? Uttrar får hålla handen men inte jag? Kiseloxid vill också!

http://www.youtube.com/watch?v=epUk3T2Kfno

I wanna heal. I wanna feel.
                    - Somewhere I belong, Linkin Park

Varför är man så fruktansvärt trögstartad vissa dagar? Det är helt otroligt vad man inte kan komma igång ibland. Skulle inte ha något som helst emot att bara halvligga i soffan och vicka på fötterna i takt till musiken. Göra inget speciellt. Gå omkring i pyjamas hela dagen.

Ibland blir man även på sådär lite fånigt humör. När man ser någon sådär gå förbi. Där hade jag gått och spänt mig hela dagen för jag sett de andra, när jag äntligen lyckas slappna av går du såklart förbi. Händer alltid när jag är helt oförberedd på det. Du är så svår att läsa att jag inte vet vad jag ska göra!

haha igen :p
du e galen
- A. N.

Stress är inte bra har jag upptäckt. Man får ont i hela kroppen och kan få läskiga anfall när man förlorar synen för en god stund och det bara tjuter i öronen. Kallsvettig blir man också. Så hörrni, låt bli att stressa. Gör som valrossar istället. Kramas. Det är mycket, mycket bättre. Trevligare och mysigare också.

Är i Le Tokstad ett par dagar för att varva ner och hitta energin igen. Mår redan bättre. Även om det är en märklig upplevelse att igen väga lika mycket som under det första året på gymnasiet.

Och Tokstan har verkligen förtjänat sitt namn. Satt i soffan igår kväll och hade det rätt lugnt och skönt när mamma plötsligt häver ur sig ett tjut i köket. "Uaaaah! Råttan!" Sen kom hon utskuttande till vardagsrummet med händerna för ansiktet och for snabbt upp i soffan. Av med tofflorna, upp med fötterna. Måttade med händerna hur stor "råttan" var. Jag fnissade. Pappa fnissade. Det gjorde han inte sen kan jag säga. För det var han och brorsan som sedan fick ägna ett bra tag åt att jaga skogsmus i köket...

Söt var den, men trist att de ska envisas att komma inomhus. Och nej, den var inte lika stor som min mamma måttade heller.

Den högsta lyckan i livet är förvissningen om att vara älskad för sin egen skull, eller rättare: att vara älskad trots en själv.
                    - Victor Hugo

Underbara, underbara vänner har man! Att fylla år mitt uppe i en stressig period är inte det allra roligaste, men när man får uppleva en kväll som gårdagens, då kan man inte låta bli att ändå vara himla glad. Jag flinade halva kvällen igår, jag har flinat halva dagen idag, bara för att jag är så glad och mår bra.

Fick min whiteboard-tavla ordentligt invigd också! Kul att stå och läsa och titta på allas klotter. Jag kommer få ångest när jag till slut måste sudda ut det...

Det var spännande att se hur alla interagerade igår också. Med tanke på att det var totalt fyra olika umgängeskretsar som samlades i min lägenhet. Jag var lite orolig innan men det visade sig ju vara i onödan. Fan vad jag tycker om er allihop! Kan inte beskriva er som annat än underbara.

Kan inte ens komma ihåg senast när jag var såhär lycklig och mådde såhär bra. Kärlek till er!

Du föddes gråtande till världen med en massa skrattande människor omkring dig.
Se till att du dör skrattande med en massa gråtande människor runt dig.
                    - Okänd

Skrev ett par rader idag för en dödsannons. Insåg snabbt att det var bland det svåraste jag någonsin skrivit. Hur får man in vad man känner för någon som lämnat en med bara en handfull ord?

Att se honom död och att sätta sig ner och faktiskt skriva annonsen har gjort den hårda verkligheten så påtaglig. Man inser att han inte kommer tillbaka. Det enda jag kommer se av honom är fotografier och bilderna i mitt hjärta. Det blir inga fler diskussioner. Inget mer skämtande med varandra.

Små saker påminner en också om vad som saknas. Namnet i telefonboken, ett datum, en bilfärg, ord sagda på rutin. "Hem till mommo och moffa" Det är bara mommo nu.

Vi minns de ljusa stunderna
Värmen och Tryggheten du gav
Tack för allt
I våra hjärtan ler du än

Jag kommer hata söndagsmornar för all framtid. Särskilt mellan klockslagen 8.15 och 8.30. Du finns för alltid i mitt hjärta moffa.

Rör mig inte, jag är speciell.
                   - Johnny Rotten

Och det Hälge säger kan man läsa här: http://www.corren.se/mer-pa-corren/serier/halge/index.xml?next=1004

Fördelen med att ha en alldeles egen soffa är att man kan hoppa hur mycket man vill i den utan att någon skäller på en.

Alea iacta est.
                    - Julius Caesar

Vissa dagar blir bara sådär konstiga att man måste sätta sig ner och fundera över vad som fakiskt hänt.
En schemafri dag har det varit, skönt att sova. Satt förstås vid datorn istället för att ordna allt det där jag borde gjort... men, men, man kan ju inte vara duktig jämt, eller hur? Tog en promenix också, köpte biljett till tokstan och hämtade cykel. Trevligt att knata runt lite.

Vissa förändringar dyker upp på en gång och man märker dem också på samma gång. Andra förändringar tar längre tid på sig. Vissa kommer plötsligt, andra är mer väntade och kanske till och med planerade. Ibland kan man inte riktigt sätta fingret på vad som är annorlunda, man bara vet att det är det.

Någonstans längs livets väg har jag gått och blivit nästan modig. De som känner mig närmare vet att jag avskyr att ringa telefonsamtal. Mamma och pappa har nog varit de enda undantagen de senaste åren. Men nu under Nolle-P har jag inte haft något val ibland, Nollan går före allt! (nästan) Och idag ringde jag faktiskt ett samtal som inte handlade om "liv eller död". Det var till och med trevligt. Varför går man och är rädd för saker som inte är ett dugg farliga? Det är ju inte som om telefonen helt plötsligt skulle visa sig ha rabies och bita mig i örat...